Björn Fogelmark – SEB Senior Club

Verkligt virtuell vinprovning

Ett 30-tal förväntansfulla vinkännare från Senior Club samlade sig härom kvällen framför sina skärmar för att via “Zoom” träffas och prova vin. Fungerar detta undrade nog många innan. Förvånansvärt bra får man väl säga efter genomförd provning. Deltagarna hade införskaffat de fyra olika viner som provningsledaren informerat om. Dessa fanns både som helflaskor och som halvflaskor. Det senare är en fördel om man är själv eller bara ett par stycken som ska prova. De fyra röda vinerna var som följer:

Penfolds Koonunga Hill	Australien	59 kr
Faustino VII	Spanien	49 kr
Cameleon	Argentina	49 kr
Masi Bonacosta	Italien	69 kr

Priset avser halvflaskor, alltså 375 ml

Allt eftersom provningen fortskred steg ljudnivån och synpunkter och omdömen om vinerna utbyttes i den virtuella världen. Deltagarna verkade hitta sitt/sina favoritviner. Som avslutning bjöds på ett lite tips från provningsledaren. Ett vin som har 10 år på nacken och inte kostar skjortan. Copertino Reserva från Italien för den överkomliga summan av 47 kronor. Finns inte på alla av systembolagets butiker men då hittar man istället helflaskan som går lös på hissnande 89 kronor. Fyndvin enligt många.

Virtuell vinprovningsdikt för Seniorer

Vi hade på seniorpubar börjat spåna
för att med seniorvänner ta oss ett glas
men så kom den där föruslade Corona
och alla våra drömmar gick i kras.
Så vi suktade och svor i karantäner
skäms på er ni där borta i Wuhan
förstöra för oss i våra dryckesdomäner
med vem ska vi skåla, ge hit en damejeanne!
Men Styrelsen är fiffig utav bara tusan
de kom på något som var riktigt kul
smart, inte svårare än lösa kvadraten på hypotenusan
en vinprovning virtuale, det klarar vi utan strul.
Det dukades upp, vinnamn började inströmma
vi bedömde sakkunnigt färg, bouquet och smak
de allra flesta viner kunde vi berömma
där vi alltmer slappnade av i våra gemak.
Viner stod där i rad som soldater
”vi hoppas att ni njutning av oss fått
varje druva utför stora hjältedater
när vi förvandlas till något drickbart gott”.
Ja, det blev lyckat, det hette då duga
en guldkant för fans av ”Gudarnas dryck”
vi höjer åter glasen, vill tacka och buga
det är skoj med en och annan nyck.
Salud och `a votre sante’
mera sånt om vi får be
vi får roa oss så gott det går
hej dunkom, klang och gutår!

Donsö 6 maj i nådens år 2020
Leif Larsson, en ö-känd poet

Lång härlig svans, gommen skriker efter mera!

Så “samlades” en onsdagskväll ett drygt trettiotal medlemmar för en virtuell vinprovning i sina olika karantänstationer. Upplägget var enkelt. Välj ut ett vin som du har hemma så du slipper gå till systembolaget och köa. Har du en KK hemma (KK=KarantänKompis) så kan ju den med fördel vara med. Invänta instruktioner via mail på utsatt klockslag. När mailet kommer, följ instruktionerna.

Summa 24 viner provades under kvällen, utseende, doft och smak bedömdes och ett helhetsbetyg gavs. På bilden nedan kan du se alla vinerna.

Flera av deltagarna tog chansen att duka fram en måltid samtidigt. Ostbrickor, räkmackor, kycklingrätter, inbakad oxfilé och kanske något från grillen skymtade förbi. Jörgen passade på att glida igenom provningen på en räkmacka och myntade begreppet “virtuell baksmälla”.

Lennart Gunnarsson utsåg ett antal personer som på ett eller annat sätt utmärkte sig. Så här blev det:

Några hedersomnämnande:

Ingrid Lindholm för att du har introducerat ett grekiskt vin, Robola of Chepalonia, som förmodligen avviker från Retsina i smak och karaktär.

Leif Larsson, som pris får du i uppdrag att presentera en dikt, nyskriven eller repris, så att vi kan få njuta av din diktarförmåga.

Jörgen Larsson för att du har bidragit med ett nytt och användbart ord till Svenska akademins ordbok: virtuell baksmälla.

Eivind Larsson för att du lyckades öppna ett mail där priserna på resp vin framgick. Du är en riktig hacker. Priset är en sak
men det betyder inte att ett högt pris är det dyraste. En gåva kan visa sig bli dyr. Vem vet vilka krav som kan följa!!!!

Mats Hedström. Har du fått några bra tips till nästa vinprovning, som kan äga rum när coronaruset har gett vika?

Vad kan vi lära oss av alla dessa härliga kommentarer? Jo, följande ord är alltid användbara i samband med vinprovning;
” Nyanserad, utvecklad, kryddig smak med fatkaraktär, mörka körsbär, jordgubbar och nötter”. OBS undvik jämförelse med morötter. Avsluta gärna med orden “Lång svans och att gommen skriker efter mera”

På Facebook-gruppen “SEB Senior Club Västra Sverige” kan man hitta fler bilder och kommentarer.

Residenset regerar!

Vi som trotsade blåst och snöblask togs emot på Residensets trappa av dagens guide, Lena Andersson (en av tre). Vi samlades i 1600-tals rummet med takmålningar i original och med det gamla golvet, som besökare från Holland kände igen från sina gamla byggnader. Här fanns också en modell av hur huset såg ut från början, fristående med sidobyggnad och trädgård. Huset var från början en våning lägre och hade sadeltak. Det var spännande att höra hur Karl X väntades hem strax före julen 1659 av hustru Hedvig Eleonora och fyraåriga sonen som han skulle få träffa för första gången. Sedan blev det en rundvandring med rum inredda från olika stilar och tidsepoker. Konst och möbler huvudsakligen från Sverige. Brittmo Bernhardsson (utsedd till Ada av Kals Åden) var en eldsjäl när det gällde att samla in och återställa konst som hon tyckte hörde hemma i Residenset. Hon hittade även möbler av Josef Frank på vinden som hon lät restaurera och med dem skapa det vackra blå rummet. Dessutom lyckades hon skapa ett galleri av de kvinnor som bott i huset som hittills varit anonyma. Alla utom två fick sina porträtt inramade. Landshövdingarnas porträtt i olja tog desto större plats. Störst var Gustav Lagerbrings som han lät beställa av ingen mindre än Carl Larsson. En kopia på ett kopparstick föreställande Karl X likfärd (han bars hela vägen från Göteborg till Stockholm!) var också ett konstverk som var värt att notera. Enligt guiden var det rum de flesta mindes “lilla matsalen” i 2000-talstil, ljust och vackert möblerat. Besöket avslutades i stora röda matsalen med hembakt äppelkaka.

Maud Häller

Gänget i Skatås

Våra kamrater som enträget varje onsdag vandrar på stigarna i Skatås under vägledning av Jan och Karin Dermark har uppmärksammats av den internationellt beryktade tidskriften “Örgryte & Härlanda Posten” som utkommer regelbundet då och då. En av dess mest framstående journalister skriver under vinjetten “Stikkan på spåret”, alltså någon form av grävande journalistik. Vi kan här avslöja att denne “Stikkan” egentligen heter Stig Andersson. Nedan ser du ett litet smakprov från artikeln. Längre ned kan du klicka upp hela artikeln.

Skatås Ladda ner

Versaille-freden

Anders Hultgren, som tidigare hållit föredrag om de Habsburgska rikets uppgång och fall, tog oss denna gång med till Versaille och den fred som slöts efter första världskriget… och som kom att bli inledningen till andra världskriget. Ånyo fick vi lära oss att allt hänger samman. Om det ändå gick att backa historien, hur underbar vore väl då inte vår värld? Att återge Anders initierade föredrag låter sig inte göras. Djupa kunskaper ihop med ett fängslande sätt att berätta fick oss dryga 40 att lyssna intensivt.

På bilden från vänster: Lloyd George, Storbrittaniens premiärminister, Vittorio Orlando, Italiens premiärminister, Georges Clemenceau, Frankrikes premiärminister , Woodrow Wilson, USAs president

Ett försök att sammanfatta i punktform hur fredsfördraget så ut kan göras genom följande punkter:

Tyskland tvingades erkänna sig ensamt skyldigt till kriget och blev därför tvungna att betala ett mycket stort krigsskadestånd.
Områdena Elsass och Lothringen skulle återlämnas till Frankrike.
Polen fick delar av östra Tyskland.
Tyskland fick inte behålla sina kolonier.
Allmän värnplikt förbjöds och den tyska armén fick endast innehålla 100 000 man.
Tyskland fick inte ha någon krigsflotta eller flygvapen. Även stridsvagnar förbjöds.

Österrikisk lunch med mersmak

Senior Clubs styrelse bjöd in till en Österrikisk lunch på La Cuvée. I källarvalven hade man dukat upp med ett glas Wiener Gemischter Satz, ett vitt vin som görs just i staden Wien av en av alla de 640 vinproducenter som finns där. Ordförande Lennart hälsade alla välkomna till bords. Där väntade en tallrik med klassisk wienerschnitzel i sällskap med österrikisk potatissallad och lite nyttiga grönsaker. Allt tillagat av styrelsen i det lilla köket som finns på La Cuvée.

Till maten serverades ett rött vin gjort på druvan Zweigelt från Burgenland. Franz Schneider heter ägaren till den lilla vingården Artisan.

Som dessert utlovades Apfelstrudel men eftersom bagaren vägrade tillverka 40 stycken av denna godsak fick vi istället en äppelkaka med vaniljglass. Det påstods att ordföranden hade skalat alla äpplena och på en direkt fråga vilken sorts äpplen det var svarade densamma utan att tveka “Marie”. Kanske beroende på att hans bordsdam denna eftermiddag råkade heta Marie… Ett litet glas Nittnaus Beerenauslese satt dessutom perfekt till äpplena.

Bilderna är tagna av Rune Johansson och Elisabeth Khan.

Rasande rolig räkfrossa

När i runda tal 65 förväntansfulla seniorer invaderar Norges hus på jakt efter färska räkor och det dessutom bjuds på allsång med Senior Club Band och Eva Ekström Nord kan det inte bli annat än lyckat. Sorlet steg till oanade höjder, ordföranden hade svårt att få komma till tals för att utbringa den obligatoriska “seniorklubbens skål”, de stackars arbetande tjänstepersonerna från skolförvaltningen, som sitter i kontorsdelen, fick packa ihop och gå hem eftersom det lät som 100 skolklasser på utflykt. Med andra ord en strålande eftermiddag!

Av hänsyn till de deltagande seniorerna publiceras inga bilder från detta “event”…

En helt galen kväll…

En kall novemberkväll. Lite snö i luften. Med andra ord perfekt att värma upp sig med lite rock och pop på La Cuvée med Senior Club. Vi samlas i valven en trappa ned där en tallrik med några skivor Salame Milano och Prosciutto med tomat och basilika samsas med en grönpepparpaté och en bit blåmögelost och en Schweisisk hårdost med det märkliga namnet “Thunderstorm” står och väntar. Lite grönt och lite rött på tallriken ger färg.

I baren står en slags bartender och serverar vin och öl. Svåra val då det bland annat finns två olika sorters rött vin att välja på. Sorlet blir snabbt högt. Ordförande Gunnarsson har svårt att göra sig hörd då han likt en flygvärdinna (njaa, nästan som en flygvärdinna) berättar var de olika nödutgångarna finns. Alltså toaletterna. Snart dags för kvällens band att stiga upp på den lilla scenen.

Björn Österlund, mångårig medarbetare på SEB, har samlat ett gäng goa gubbar i varierande åldrar som alla gillar att spela rock och pop från 60 och 70-talet. De kallar sig för “FourEverBan´d” hur det nu ska tolkas. De visar sig dessutom vara fem stycken på scenen. Hur är det med räknekunskaperna? De drar igång med en kavalkad av svängiga låtar. Snart fylls det lilla dansgolvet av hoppande, skuttande, klappande, gungande ynglingar i kategorin “medelålders+” eller vad det nu heter.

Dansgolvets okrönte kung denna medryckande kväll blir utan jämförelse nyss nämnde Lennart Gunnarsson som lyckades dansa med de flesta närvarande. Kvinnor som män. Kvällens klimax stod dock John Travolta för, förvillande lik Geoffrey Anderton, när han för en kort minut (eller var det sekunder?) intog dansgolvet.

Så småningom kunde inte heller vår egen supermusiker Jörgen Larsson låta bli att kliva upp på scenen. Under stort jubel hängde han på sig en gitarr och rockade loss i några sköna låtar tillsammans med bandet.

Ja, det blev en helt galen kväll där sällan det motionerats så mycket av så många på en gång.

Av hänsyn till deltagarna, deras anhöriga, eventuella vänner, människor med svagt hjärta samt alla andra, kan inga bilder från detta “event” publiceras.

Gunnebo Slott och trädgårdar

Ett drygt 20-tal SEB seniorer sökte sig till vackra Gunnebo för att få höra och se historien om hur John Hall och hans hustru Christina lät uppföra sin sommarbostad i slutet av 1700-talet. Arkitekt var Göteborgs stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg, som efter 5 års studier utomlands för att studera arkitektur, inredning och konst tog sig ann uppdraget från familjen Hall.

Under två år arbetade Carlberg med att rita allt. Trädgård, växtval, huset, rummen, inredning, möbler och många små detaljer. Att bygga hela härligheten tog många, många år. År 1796 invigdes huvudbyggnaden. Men John Hall dog 1802 och då var inte hela Gunnebo färdigt.

Förutom att bese slottet och de olika trädgårdarna fick vi gå in i det som ska bli orangeriet. Nu under tak men mycket arbete återstår på de 200 kvadratmetrarna stora bygget där de exotiska växterna en gång förvarades under vintertid, uppvärmda av två stora kakelugnar som nu åter byggs upp.

Efter en trevlig guidning avslutade vi besöket med lunch i Gunnebo Kaffehus och Krog.